Glad Påsk!!!!

Oj, vad jag har varit dålig på att uppdatera! Nova har utvecklats massor senaste veckan. Nu både sätter hon sig upp och ställer hon sig upp helt utan problem. Hon kryper snabbt, men oftast i en halvsittande lite udda ställning. Favoriten är dock att ta sig fram på två ben. Hon har börjat använda sitt lekbord som rullator för att snabbare ta sig dit hon vill. Jag har även skaffat en enkel lära-gå-vagn som hon använder. Oftast är det till Neos rum hon tar sig men även toaletterna har blivit ett hett resmål.  Jag fick ta ifrån henne toalettborsten två gånger igår. Hon älskar för tillfället att leka "Prästens lilla kråka". Så fort man börjar sjunga så dansar hon med. Inga tänder än så länge! Vi har kört på en hypoallergenisk mjölk-ersättning sista veckan. Till att börja med blev hon sämre i magen utav den men senaste tre dagarna har hon varit riktigt bra i magen. Så vi kämpar vidare.

Sedan förra inlägget har vi hunnit ha barnvakt en gång. Vi blev medbjudna på en fest på ett hotell i Beverly Hills. Grannen tipsade oss om en barnvakt som en av deras kompisar brukat använda. En förskollärare. Vi bjöd hit henne för att kolla läget innan vi anlitade henne. Det blev lite pinsamt när hon kom hit på kvällen. Vi som är lite "misstänksamma av oss" hade pratat med Neo innan och sagt att om hon ville att de skulle följa med ut ur lägenheten på natten så fick han absolut inte följa med. Barnkidnappningar har man ju hört talas om... Det första han säger när hon kommer innanför dörren är " Mom and Dad say that I am NOT allowed to leave the appartment with you!!!" Pinsamt! Vi hade hur som helst en mycket trevlig kväll och nu kommer vi garanterat att anlita henne som barnvakt fler gånger.

Förra helgen var vi återigen nere i Laguna Niguel och hälsade på. De älskar att umgås med barnen. På söndagen var det fest hemma hos en annan av Peymans släktingar. Fariba, frun i huset, hade lagat enorma mängder persik mat. Det var supermumsigt!

Nova busar vid poolen.

Svalkar sig i skuggan.

Neo har plockat en blomma till mamma.

Peyman, Bahman ochNova i bubbelpoolen.

Vad tänker han på?

På fest!

Öldrickande karlar.

Fantastisk persisk mat!

Peymans mammas moster, Iran.

Jag håller på att packa våra resväskor för fullt. Tidigt i morgon bitti flyger vi till New York.Vi ska ha en veckas semester där, blandat med några dagars konferens för Peymans del. Det blir spännande att se den staden, jag har hört mycket positivt om New York. Vi ska bo på Manhattan, mitt i smeten. Jag hoppas att jag ska kunna träffa en av mina arbetskompisar, David från Grubbeskolan som är där och jobbar åt Svenska kyrkan i två år.

Innan vi åker, ikväll ska jag även hinna med att ha ett typiskt amerikanskt påskfirande med barnen. Påskäggsjakt blir det! Man gömmer små plastägg (äggstorlek) fyllda med godis i hela lägenheten. Sedan ska de leta efter alla äggen. När äggen är återfunna får det en påsk-korg, fylld med leksaker, pyssel och mera godis...  GLAD PÅSK!!!

Goda grannar

Här är ett gulligt ögonblick filmat av vår granne Angie. (Klicka på länken!) Ni som är på Facebook har redan sett det. Nova är mycket förtjust i Brandon och han i henne. 

Novas skrattkalas med nya kompisen  

Vi umgås en hel del med den här familjen. Det är ett stort lyft för mig att ha någon att umgås med på dagarna. Hon är hemmafru liksom jag, samma ålder (både vi och barnen) hon är en mycket social och trevlig människa, precis vad jag behövde! Vi umgås även mer med andra grannar när kvällarna har börjat bli ljummare. Man samlas nere vid poolen, grillar , dricker öl (inte jag dock...) och umgås.

Neo och Preston leker i stort sett varje dag från det att skolan slutar tills det är dags att gå till sängs. Den finns även en till grannpojke som Neo leker med ibland. Han heter Xavier och är 6 år.

Neo, Xavier och Preston

 På dagis har Neo och de andra flyttat upp en klass till förberedelseklass inför Kindergarten. Jag vet inte om jag skrivit det förut. I höst börjar de som är födda 2006 kindergarten, men bara de som är födda fram till den 2:a december. Neo är alltså född en dag försent. Han skulle dock få börja från dagen då han fyller fem om vi ansökte om detta. Kindergarten är gratis till skillnad från den svindyra förskolan. Men vi har tänkt behålla honom i förskolan trots detta. Eftersom det ändå bara handlar om ett halvår han skulle hinna gå i Kindergarten så känns det som både tryggare och mer praktiskt att ha kvar honom där han är nu och där vi vet att han trivs.

Neo och Nova leker tåg.

Nova har börjat bli mycket mer rörlig än tidigare. Hon hasar sig fram på rumpan i en väldans fart. Hon försöker ställa sig upp mot möbler, men kommer bara upp på knä än så länge. Hon går utefter möbler utan problem och försöker även släppa taget för att hålla balansen själv. Några sekunder brukar hon kunna stå utan att hålla i sig innan hon sätter sig på rumpan. 

Hon har tyvärr blivit överkänslig mot mjölk efter antibiotikakuren hon åt för en dryg månad sedan. Nu äter hon sojaersättning istället. Tyvärr har jag börjat bli orolig att hon håller på att utveckla även överkänslighet mot sojan. Igår fick hon smaka några bitar tofui en koreansk soppa (baserat på soja). Efter bara några minuter fick hon kraftiga röda märken runt munnen. Det såg ut som att hon gnuggat sig runt munnen med röd färg, det verkade också klia.  Jag tog en bild när det röda var på väg att försvinna, så det syns bara lite. Innan var det kraftig röda utslag.  Efter en halvtimme ungefär fick hon diarrée. Utslagen var helt borta efter en timme.

t

 Den här fina solnedgången fick vi njuta av från våran balkong för ett par kvällar sedan, färgerna på himlen påminde mig om de vackra svenska sommarkvällarna :-)

Friluftsliv

Igår bestämde vi oss för att satsa på lite friluftsliv. Vi åkte iväg till Eaton Canyon för att promenera ett par timmar i den vackra naturen. Peyman bar Nova på magen i BabyBjörnen. Det finns flera stigar att följa och vi beslutade oss för att gå mot vattenfallet som fanns utmärkt med skyltar. Tyvärr stod det inte hur långt det var till vattenfallet... och inte heller stod det något om att man fick vara beredd på att "simma" för att ta sig dit...

Vi vandrade och vandrade. När den ordentliga vägen övergick i en smal och krokig stig så mötte vi några som sa att vi skulle vara beredda på "att bli blöta". Äsch, det kan ju inte vara så farligt tänkte vi eftersom vi hela tiden mötte människor på väg tillbaka från vattenfallet. Det visade sig att stigen flera gånger korsade forsen och man var tvungen att vada över stock och sten, i ordentligt strömt vatten, för att ta sig fram.

Vi vandrade i säkert två timmar innan vi äntligen var framme. Då var vi både blöta  och trötta. Det kändes inte speciellt uppmuntrande att veta att vi var tvungna att vandra samma väg tillbaka.Vi hade som tur var med oss en matsäck och dricka som blev vår belöning. 

Hem tog vi oss på något vis. Då hade vi fått vada över forsen totalt 20 gånger. Neo gjorde det bra som gick hela vägen. Det måste ha varit säkert 8 km totalt.